Tjurkö stenhuggeri

Tjurkö är en av flera öar (de andra är Hasslö, Aspö, Sturkö och Senoren) som ligger utanför Karlskrona. Just ön Tjurkö har en nära relaterad historia med själva staden, då många av byggnaderna i det ursprungliga Karlskrona är byggda av sten från just Tjurkö. Stenhuggeriet på Tjurkö växte fram i slutet av 1800-talet, till stor del tack vare det behov av granit som fanns i Tyskland, dåvarande Preussen, eftersom de byggde en mängd fästningar, kanaler och hamnar. Detta behov fick det närliggande Blekinges stenindustri att blomstra, och på Tjurkö, som ursprungligen var en gammal fiskarö, började ett industrisamhälle växa upp. Detta tack vare öns gynnsamma läge som handelsplats. Så började man bryta sten på Tjurkö under den industriella revolutionen, och tack vare beställningarna från Tyskland blev man snart en av de största aktörerna på den europeiska marknaden. Ön blev snart känd som Stenhuggarön. Om man i slutet av det förförra århundradet kunde tala om en industriell revolution, kan man sedan slutet av förra århundradet och fram till idag tala om en period av teknologisk och digital revolution. Idag finns allt man kan tänkas behöva tillgängligt digitalt, allt från butiker där man kan handla allt mellan himmel och jord, till casinon och annan underhållning. Om du vill se ett exempel på det senare ska du gå in på http://www.casinosidan.com.800px-Stenbrott
Även om det alltså var i slutet av 1800-talet och den industriella revolutionen som Tjurkö stenhuggeri verkligen tog fart, hade man brutit sten på ön ända sedan 1700-talet. De som då var stenhuggare var oftast inte människor som valt detta som yrke, utan fattiga bönder vars jord inte var tillräckligt näringsrik för att försörja sig och sin familj. Då begav man sig istället till stenbrottet, där man kunde få lön för sitt arbete. Stenhuggarna kunde bo med sina familjer i arbetsgivarens kaserner, och när de hade sparat ihop tillräckligt med pengar kunde de skaffa sig ett eget hus på ön. Dessa små hus utgör idag en karakteristisk del av Tjurkös miljö, och lockar besökare och turister varje år. Det var dock inget lyxliv som levdes på ön, då man trängdes stora familjer på små ytor, och det var vanligt att barnen i familjen också arbetade i stenbrottet.